Dvärgen - uppgift i svenska B
Disskutera ondska med referenser till boken Dvärgen
Nu ger jag mig på den här uppgiften för tredje gången. Ondska är något så hemskt abstrakt att jag har svårt att greppa om det. Jag vet orättvisa, svaghet och sorg, men ondska? Det är jag inte så säker på att jag har mött. I alla fall inte hos en annan människa. För mig kan inte en människa vara ond så länge det finns någon sida hos henom som är älskvärd, och det har väl alla? Därför kan inte den rena ondskan finnas hos människor, den finns i sjukdomar, svält och våld. Det är i handlingen vi hittar ondskan, inte i människan. Som karaktären Håkan i John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in. En pedofil som mördar andra för att mata en vampyr borde väl vara ondska personifierad? Men ändå kände jag sympati för honom, han var ett offer för sin sexuella läggning och de fanns en omtänksam sida hos honom. Pojken som Håkan gav pengar till nya tänder och en utväg ur prostitutionen, skulle hav säga att Håkan var ond? Eller skulle han kanske säga att han var omtänksam, vänlig? Att den där pedofilen faktiskt var hans räddare, en hjälte?
Det boken Dvärgen tar upp om ondska är väl egentligen inte ondska, utan mänsklig svaghet. Och inte svaghet i någon slags förlåtande eller fint sammanhang, utan svaga ryggradslösa människor som böjer sig under orättvisan, under ondskan och därigenom själva blir dess tjänare. Dvärgen visar människans patetiska och svaga sidor, han visar oss som äckliga ryggradslösa maskar som inte kan stå över orättvisan, inte kan besegra vår egen svaghet. Samtidigt kan han inte själv det, han låter själv världens orättvisa och sorg göra honom till en av ondskans bödlar, en av de som skjuter livets kula djupare ner i den långa spiral som är ondskan. Nu har vi rullat så långt ner längs den spiralen att vi inte vet vart den började. Vi har kommit till den punkt då ondska inte uppstår, utan endast luras i ögonvrån av våra liv för att helt plötsligt sätta något i gungning, egentligen är det mer passande att jämföra ondska med fallande dominobrickor än en spiral. En spiral fortsätter neråt men en dominobricka kan rasa dominobrickan framför sig men också dominobrickan snett framför sig, på så sätt är dominobrickorna mycket mer oberäkneliga eftersom de inte bara rullar ner en kula i fördärvet utan kan knuffa två, tre eller fyra dominobrickor. Ingen kan riktigt veta vilka dominobrickor som påverkar varandra, vi vet inte om dominobrickan längst bort till vänster kan påverka dominobrickan längst bort till höger. Därför uppstår inte ondska, helt plötsligt kan en dominobricka ramla över dig och då kan du välja, du kan låta dominobrickan krossa dig och på så sätt krossa de dominobrickor som ligger framför dig eller så kan du vägra att ramla, om du står kvar när den där tunga dominobrickan ramlar över dig då kanske du inte bara räddar dig själv, då kanske du kan rädda oss allihopa. Då kanske du kan vara en hjälte.
Med att krossas menar jag inte att falla ihop och gråta, alla får falla ihop och gråta ibland. Jag menar att inte tappa greppet för din mänsklighet, låt inte ondskan göra dig till ett verktyg. Ondska är en kedjereaktion, så vägra vara en del av den, låt aldrig dig själv bli hundra procent säker när du dömer en annan människa för om du inte tillåter ondskan finnas i din värld kommer allt annat bli lättare att hantera.
